Almedalsveckan 2022

I nordiska länder som Danmark och Norge har den svenska brottsutvecklingen beskrivits som ett avskräckande exempel. Det svenska samhällets möjligheter har onekligen utmanats drastiskt det senaste decenniet vad gäller att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv. Inom näringslivet är inte sällan handel en av de mest utsatta branscherna. Samtidigt är det påtagligt hur lite uppmärksamhet som riktas mot de livskvalitetsbrott som drabbar näringslivet i allmänhet och butikshandeln i synnerhet. En naturlig fråga i sammanhanget är följaktligen hur dagligvaruhandelns situation kopplat till brottslighet i Sverige skiljer sig mot andra jämförbara länder i vår närhet? Under seminariet presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med Livsmedelshandlarna en ny jämförelsestudie av brott mot dagligvaruhandeln och rättsväsendets hantering av dessa brott ur ett nordiskt perspektiv.

Skolan är en av de vanligaste platserna där barn och ungdomar utsätts för brott. Många är också otrygga i skolan, framför allt i omklädningsrum och på toaletter. Dessutom är en hotfull skolmiljö en usel inlärningsmiljö. Hur går detta ihop med barnkonventionen som blev svensk lag i januari 2020 och på vilket sätt kommer regeringens nya plan för trygghet och studiero i skolan att bidra till att minska brottsligheten? Vilken betydelse har den fysiska miljön för uppkomsten av brott och otrygghet? Vad görs idag för att förebygga brott och otrygghet? Vilken roll har skolan i det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden? Vid seminariet presenteras en ny rapport vid namn Trygghet i skolan som tagits fram av Stiftelsen Tryggare Sverige i samarbete med Länsstyrelsen Stockholm.

Fastighetsägare är idag den aktör som lever närmast trygghetsproblemen och genomför ett brett spektrum av brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder. Dessvärre uppger fastighetsägare själva att de i många fall har en låg kunskap om vad som fungerar, och vad som inte fungerar. Stiftelsen Tryggare Sverige har därför tagit fram Trygg fastighet, ett kostnadsfritt digitalt verktyg innehållandes konkreta evidensbaserade samt lovande åtgärder mot de vanligaste trygghetsproblemen som fastighetsägare ställs inför. Verktygslådan hjälper fastighetsägare att ta krafttag mot trygghetsproblematiken och de kriminella, och signalerar samtidigt ansvarstagande samt omtanke om och stöd för de som bor, vistas och verkar i området.

Ny lagstiftning, hårdare tag, fler poliser och nya verktyg. Så låter den politiska retoriken när lösningarna för ett tryggare samhälle diskuteras. En viktig aktör är också kommunerna, som idag saknar ett lagstadgat ansvar att arbeta med brottsförebyggande frågor. En konsekvens av detta är att det brottsförebyggande arbetet ser mycket olika ut i Sveriges 290 kommuner. Vissa kommuner saknar helt förmågan i form av resurser, utbildning, kompetens, organisation m.m., medan andra bedriver ett aktivt och väl fungerande brottsförebyggande arbete. Vad kan ett lagstiftat ansvar om att kommunerna måste förebygga brott innebära? Hur ska det omsättas i praktiken?