Digitala Almedalsveckan 2020

Frågor som rör brott och otrygghet har blivit allt viktigare i det svenska samhället. Tyvärr talar mycket för att frågorna kommer öka ytterligare i aktualitet till följd av Covid-19. Men hur ser situationen och utmaningarna egentligen ut? Vilka erfarenheter kan dras från 2015-års polisreform? Vilken förmåga har kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet och vad kan vi förvänta oss av den kommande brottsförebyggande lagstiftningen?

Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer och kommuner har Stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram en handbok vid namn BoTryggt2030 för att med hjälp av stadsplaneringen skapa säkra och trygga livsmiljöer. Vid seminariet presenteras handboken med dess riktlinjer, rutiner och konkreta checklistor.

Som expert på handel är ICA en viktig aktör för att forma trygga städer. Eftersom ICA-butikerna är centrala platser där många rör sig är det viktigt att människor ska känna sig säkra i och omkring butikerna. För att arbeta förebyggande och minska risken för stökiga miljöer, brott och känsla av otrygghet jobbar ICA aktivt med olika samhällsaktörer. På flera håll i landet har ICA-handlarnas Förbund tagit initiativ till trygghetsöverenskommelser för att trygghetsarbetet ska gå från ord till handling. Nu vill ICA inleda samarbete med Stockholm stad med målet att etablera trygghetsöverenskommelser även där.

Varje gång ungdomsbrottsligheten diskuteras slås det fast att tidiga insatser är det bästa sättet att förhindra fortsatt kriminalitet. Vad avses egentligen med tidiga insatser och vad fungerar?

Helsingborgs stads samverkan med andra myndigheter har stärkt arbetet för en tryggare stad där seriösa verksamheter konkurrerar på lika villkor. Under 2019 gjorde Helsingborgs stad 150 insatser i samverkan med andra myndigheter, vilket gav goda resultat i arbetet för en tryggare stad för invånare och verksamheter.

Idag saknar kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta med brottsförebyggande frågor. En konsekvens av detta är att det brottsförebyggande arbetet ser mycket olika ut i Sveriges 290 kommuner. Vissa kommuner saknar helt förmågan i form av resurser, utbildning, kompetens, organisation m.m., medan andra kommuner bedriver ett aktivt och väl fungerande brottsförebyggande arbete. Kan ett sätt att professionalisera kommunernas arbete vara att lagstadga om att kommunerna måste förebygga brott? Vad innebär en sådan lagstiftning och hur ska den finansieras?

Frågor som rör brott och otrygghet har blivit allt viktigare i det svenska samhället. Tyvärr talar mycket för att frågorna kommer öka ytterligare i aktualitet till följd av Covid-19. Men hur ser situationen och utmaningarna egentligen ut? Vilka erfarenheter kan dras från 2015-års polisreform? Vilken förmåga har kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet och vad kan vi förvänta oss av den kommande brottsförebyggande lagstiftningen?

Allt fler kommuner och fastighetsägare har börjat intressera sig för platssamverkan och placemaking som ett verktyg för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer. Men vad är egentligen platssamverkan och vilken samhälls- och affärsnytta finns med denna typ av privat och offentlig samverkan?

Svartarbete är idag en av de största inkomstkällorna till organiserad brottslighet i Sverige. En anledning är att det är en verksamhet som ger hög avkastning till låg risk. Sveriges kommuner handlar upp för över 500 miljarder kr/år. Idag finns det inga tydliga regler i LOU som garanterar att dessa pengar inte går till organiserad brottslighet genom ekobrott/svartarbete inom byggbranschen, men också inom transport-och städbranschen. Hur kan man skapa ett regelverk som garanterar att vi inte gynnar ekobrott/svartarbete genom LOU?

Runt 200 000 privatpersoner och 100 000 företag utsätts årligen för en ID-kapning. Samtidigt lagförs i princip inga brottslingar och utredningar läggs ner mer eller mindre per automatik. Vi kan även se att antalet försök till ID-kapningar ökar kraftigt. För brottslingarna är det ett riskfritt mängdbrott med stora potentiella vinster. Kan och ska vi kräva att myndigheterna löser problemet åt oss? Eller handlar det mer om att handlare såväl som privatpersoner måste skydda sig bättre?

Om kontanterna försvinner och ersätts med enbart kort eller andra digitala betalmedel ökar risken för bedrägerier. Istället för att plånboken stjäls på några hundralappar kan kontot tömmas och människor riskerar förlora sina livsbesparingar. Bedragarna använder avancerade metoder som blir allt svårare att stoppa. När både handeln och bankerna pressar på för digitala betalningar blir frågan vilket ansvar de tar för alla människor som råkar illa ut?

Många kommuner har sedan tidigare problem med att det offentliga rummet tagits över och domineras av unga män som stör ordningen och i vissa fall begår olika typer av livskvalitetsbrott i form av exempelvis stölder, skadegörelse och personrån. Hur har då Covid-19 påverkat brottsligheten i Sverige och vilka erfarenheter kan dras från utvecklingen i andra länder?

Frågor som rör brott och otrygghet har blivit allt viktigare i det svenska samhället. Tyvärr talar mycket för att frågorna kommer öka ytterligare i aktualitet till följd av Covid-19. Men hur ser situationen och utmaningarna egentligen ut? Vilka erfarenheter kan dras från 2015-års polisreform? Vilken förmåga har kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet och vad kan vi förvänta oss av den kommande brottsförebyggande lagstiftningen?

Placemaking är ett sätt att skapa attraktiva och trygga platser med identitet. Metoden har använts med framgång över hela världen, men härstammar från USA. Nu har en handledning tagits fram för att visa hur olika aktörer kan arbeta med platssamverkan och placemaking i nordiska förhållanden. Vid seminariet diskuteras utgångspunkter, framgångsfaktorer, fallgropar och lärdomar från fallstudier för en lyckad placemaking process i norden och vad som egentligen skiljer sig från den nordamerikanska processen.

En allt vanligare syn på såväl offentliga platser som i och kring kollektivtrafiken är ordningsvakter. Ordningsvakten har till viss del ersatt en polisiär närvaro och är en av de vanligaste åtgärderna som efterfrågas när det kommer till trygghetsskapande arbete. Ordningsvakten är dock bara en av många trygghetsresurser som finns att tillgå. Allt fler aktörer har börjat med olika typer av värdar. Servicevärdar, informationsvärdar, stationsvärdar eller trygghetsvärdar... kärt barn har många namn och funktionen är olika från värd till värd. Vilka resurser behöver vi för att öka tryggheten i kollektivtrafiken? När ska de olika resurserna användas? Vem betalar, och vad kostar det? Vilken profil vill vi ha på de som jobbar som värdar? Speglar värdarna resenärerna? Hur kan den övriga personalen bli en aktiv del i trygghetsarbete? Vilket signalvärde skickar vi?

Under det senaste året har flera kommuner runt om i Sverige börjat upphandla skyddade boenden och annat stöd åt brottsdrabbade. Vid seminariet diskuteras för- och nackdelar med en sådan kommersialisering och professionalisering, inklusive vilka erfarenheter som finns internationellt. Bör den ideella basen i kvinno- och brottsofferjourer stärkas, eller till och med skyddas? Vilken roll har ideella organisationer i den svenska välfärden? Hur säkerställer vi att de som drabbas får hjälp, stöd och skydd?

Tillsammans med Tengbom arkitekter, RISE och Raoul Wallenberg institutet kommer Helsingborgs stad, i ett vinnovafinansierat projekt, ta fram ett certifieringssystem för jämlik stadsplanering. Vid seminariet beskrivs detta projekt närmare.

Allt fler kommuner anlitar ordningsvakter för att komma till rätta med den typ av brott och ordningsstörningar som påverkar människors livskvalitet i vardagen. I praktiken har ordningsvakterna på många platser fått rollen som den kommunala polisen, dock ofta utan vare sig lokal förankring eller ledning och styrning av polisen. Är ordningsvakter rätt väg att gå? Vilka erfarenheter, positiva såväl som negativa, finns?