Nationella Brottsofferveckan 2020

Skjutningar, sprängningar, bilbränder och en påtaglig otrygghet. Hur har vi hamnat i denna situation? Är Sverige representativt för hur det ser ut i övriga Europa? Hur ser situationen ut för de drabbade? Vilka åtgärder krävs för att minska brottsligheten och öka tryggheten? Vad kan göras för att säkerställa att de som drabbas får hjälp, stöd och skydd?

Näringslivet står inför större utmaningar än någonsin när det gäller frågor som handlar om brott och otrygghet. Förutom stora problem med organiserad brottslighet i form av bedrägerier, företagskapningar, utpressning m.m. ökar den typ av brott och ordningsstörningar som påverkar människors livskvalitet i vardagen. Det handlar om allt från stölder och inbrott till skadegörelse och nedskräpning. Hur påverkas egentligen näringslivet av brottsligheten och otryggheten i Sverige? Vad är konsekvensen av ett samhälle utan lokalt förankrat näringsliv? Hur ska utvecklingen vändas?

Ett jämställt samhälle kan tyckas som en självklarhet. Rapporterna om våld, näthat, sexuella ofredanden har emellertid aldrig tidigare varit så många som nu. Samtidigt är mörkertalet fortfarande omfattande. Forskning visar också att förekomsten av genusbaserat våld, såsom våldtäkt, är en indikator på maktobalansen mellan män och kvinnor. Hur ser detta samband ut? Hur påverkar sexualbrottsproblematiken förmågan/möjligheterna att öka jämställdheten i samhället? Är sexualbrotten rentav det största hindret för ökad jämställdhet?

Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ett verktyg för att säkerställa att alla barn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Sverige ratificerade konventionen 1990 och från och med den 1 januari 2020 blev den en del av svensk lag. Vad innebär lagen för brottsdrabbade barn? Hur påverkar den möjligheterna att få grundläggande rättigheter tillgodosedda? Hur har den nya lagen förändrat sättet att arbeta med barn som drabbas av brott och barn som lever med våld i hemmet?

Under den senaste tiden har flera helt oskyldiga dödats i samband med gänguppgörelser. För att komma till rätta med gängkriminaliteten presenterade regeringen för en tid sedan ett åtgärdsprogram, dock utan ett tydligt offerfokus. Vilka faller egentligen offer för gängkriminaliteten i Sverige? Vilket stöd och hjälp finns att få för de drabbade? Vilken roll har det brottsofferstödjande arbetet i kampen mot gängkriminaliteten?

Under 1980-talet etablerade sig den moderna gängbrottsligheten i form av de så kallade motorcykelgängen i Skåne. I dess spår följde en ny sorts ”tystnadskultur” där drabbade inte alltid vågade berätta om sina upplevelser, vilket gjorde det svårt att komma vidare. Dessa problem har blivit ännu mer påtagliga med dagens gängbrottslighet. Hur påverkas rättssäkerheten och ytterst rättsstaten av tystandskulturen? Har rättsväsendet förmågan att skydda och stödja brottsdrabbade och andra bevispersoner? Vad kan göras för att bryta tystnaden bland drabbade och vittnen i utsatta områden?

Under den senaste tiden har det förts en debatt om näthatet där både kända och okända personer får utstå hot på sociala medier. Men utvecklingen gäller inte bara sociala medier. Från att tidigare ha legat på en relativ jämn nivå har antalet anmälningar om olaga hot ökat kraftigt sedan 2015. Anmälningar om övergrepp i rättssak följer samma uppåtgående trend. Vad beror detta på och vilka konsekvenser har det för samhället? Har vi verktygen för att bryta trenden och hur ska dessa verktyg i så fall användas?

Trots ett ökat fokus på brottsdrabbades situation är det i praktiken samma frågor som diskuteras idag som för tjugo år sedan. Varför har det varit så svårt att gå från teori till praktik och varför är det så mycket symbolhandlingar inom området? Kan ett ökat fokus på mänskliga rättigheter förbättra situationen? Hur påverkar Agenda 2030 det nationella arbetet för att säkerställa brottsdrabbades rättigheter i Sverige?