Nationella Brottsofferveckan 2021

Under det senaste decenniet har samhällets möjligheter att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv utmanats dramatiskt. En förändrad demografi, ökad narkotikaanvändning, ökad segregation och minskad tillit till grundläggande samhällsfunktioner är några utmaningar. Till det kommer gäng och kriminella klaner som har fyllt det maktvakuum som uppstått då polisen inte varit tillräckligt lokalt närvarande och då kommunerna själva saknar förmågan att bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Vad händer med ett samhälle och dess invånare när parallella samhällsstrukturer börjar växa fram? Vad innebär en sådan samhällsutveckling för demokratin?

Talet kring mänskliga rättigheter blir lätt högtravande och diskussionen handlar gärna om situationen någon annanstans, i något annat land, långt bort. Dessutom är fokus ofta på gärningspersonernas mänskliga rättigheter. Men vad innebär mänskliga rättigheter utifrån ett brottsofferperspektiv i Sverige? På vilket sätt beaktas brottsdrabbades rättigheter i Agenda2030 och hur hanteras frågorna i praktiken? Vid seminariet presenteras en ny kartläggning av Länsstyrelsernas arbete med Agenda2030 med särskilt fokus på hur brottsdrabbades rättigheter tillvaratas.

Antalet polisanmälda bedrägerier har ökat med över 100 procent sedan 2010. Under samma period har personuppklaringsprocenten minskat med 10 procentenheter, och uppgår i dagsläget till blygsamma cirka 6 procent. De som drabbas av bedrägerier har med andra ord en försvinnande liten möjlighet att få sitt brott uppklarat. Vid seminariet presenteras en ny kostnadsfri tjänst där privatpersoner kan få direktavskrivna och nedlagda förundersökningar kvalitetsgranskade. Syftet är att säkerställa de drabbades rättssäkerhet samt att ge polisen en kunskapsåterföring avseende regeltillämpningen vid nedläggningsbeslut.

Skolan är en av de vanligaste platserna där barn och ungdomar drabbas av brott. Många är också otrygga i skolan, framför allt i omklädningsrum och på toaletter. I och med att Barnkonventionen blev lag tydliggjordes att barn ska höras i alla frågor som rör dem, vilket även påverkar det brottspreventiva arbetet. Men hur ser dessa processer ut då en elev utsatts för brott? Vilka metoder finns för att involvera barn och unga i processen som efterföljer ett brott eller en kränkning? Vad innebär barnkonventionen för skolors brottspreventiva arbete?

Problem kopplat till brott och otrygghet på landsbygden handlar om allt från en ökad militant djurrättsaktivism till dieselstölder och avsaknad av en lokalt närvarande polis. Men hur ser brottsdrabbades behov ut ur ett landsbygdsperspektiv och hur skiljer sig dessa från ett storstadsperspektiv? Hur tillgodoses de drabbades behov? Vilka krav kan vi ställa på Sverige som demokrati och rättsstat när det gäller lika tillgång hjälp, stöd och skydd i hela landet? Hur kan vi komma tillrätta med problemen?

Näringslivet står inför större utmaningar än någonsin när det gäller frågor som handlar om brott och otrygghet. Förutom minskad omsättning till följd av den pågående pandemin rapporterar många företag om ökade problem med hot, våld och rån. Framför allt är det i utsatta områden som problemen med brottslighet är så stora att flera företag överväger att flytta eller lägga ned sin verksamhet. Hur ser situationen ut för de drabbade och hur påverkas egentligen näringslivet? Vad kan göras för att komma tillrätta med situationen? Vid seminariet presenteras en ny kartläggning om brott och otrygghet i näringslivet från Svenskt Näringsliv.

Det är ännu svårt att med säkerhet uttala sig om hur pandemin har påverkat brottsligheten i Sverige. Något vi å andra sidan med säkerhet kan konstatera är att människor även under pandemin har drabbats av brott och att situationen för brottsdrabbade i Sverige är allvarligare än på mycket länge. Har pandemin ytterligare förvärrat brottsdrabbades redan begränsade möjligheter till hjälp, stöd och skydd? Har redan utsatta grupper blivit än mer utsatta? Hur kan vi i framtiden se till att de som drabbas av brott får den hjälp, stöd och skydd de förtjänar även under en kris?

Trots rådande pandemi med rekommendationer om social distansering och ett mer ansträngt ekonomiskt läge ser vi att efterfrågan på sexköp består. Under 2020 fick sexhandeln i Sverige stor uppmärksamhet i media, bl.a. kopplat till polisrazzior där både tv-profiler och politiker gripits efter sexköp. Samtidigt har nya plattformar för köp av sexuella tjänster kommit att uppmärksammas alltmer. Sugardejting är ett fenomen som har existerat länge men som i och med internet och sociala medier har uppmärksammats i större utsträckning. Som en följd av detta har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att titta på hur rättsväsendet hanterar så kallad sugardejting. Hur ser utvecklingen ut beträffande prostitution och hur ska vi hantera sugardejting på nätet utifrån den 20 år gamla sexköpslagen? Hur ser situationen ut för de som utnyttjas i prostitution? Hur kan vi komma tillrätta med problemen kopplat till köp av sexuella tjänster?

Brottsdrabbade har beskrivits som ”den bortglömda gruppen” inom rättsväsendet, och som ”grindvakter” vars enda uppgift är att rapportera brott till polisen och uppträda som vittnen vid en eventuell rättegång. Argumentet för att inte fullt ut erkänna brottsdrabbades rättigheter och intressen i rättsprocessen är inte sällan att det riskerar att ske på bekostnad av den tilltalades rättigheter och därmed utmana rättssäkerheten. Vilken möjlighet till rättvisa och upprättelse finns egentligen för brottsdrabbade idag? Är straffrättens roll att ytterst bejaka rättsstaten/rättssäkerheten eller att säkerställa rättvisa för den drabbade? Vad innebär den drabbades marginaliserade roll i rättsprocessen för förtroendet för rättsväsendet och ytterst vår demokrati?