Almedalsveckan 2025

De brott som begås i mindre städer och glesbygdskommuner får en stor påverkan på lokalbefolkningen och samhället i stort. Bristen på polisnärvaro, långa avstånd och begränsade resurser är några utmaningar. Vad vet vi egentligen om brottsligheten ur ett lands- och glesbygdsperspektiv?

Den organiserade idrotten i Sverige samlar över 3 miljoner människor, varav många barn. Idrott är glädje, gemenskap och rent spel, men det finns också en baksida med brott och otrygghet i olika former. Vilka problem upplever förbund och föreningar och vad kan göras?

Välfärdsbrott uppmärksammas i allt större utsträckning på grund av de stora samhällskostnader som brotten leder till. Många kommuner arbetar, eller har påbörjat arbetet med att stärka skyddet mot välfärdsbrott. Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrott i praktiken? Vilka metoder kan kommuner använda?

Skolan är en av de vanligaste platserna där barn utsätts för brott. Många elever är dessutom otrygga. Konsekvenserna är bl.a. försämrad inlärningsförmåga, ökad psykisk ohälsa och ökad risk för skolattacker. Vad kan göras för att öka säkerheten och tryggheten i skolan?

Öppna drogscener skapar otrygghet och bidrar till ökad kriminalitet. För att bryta utvecklingen krävs långsiktiga och samordnade insatser från kommuner, fastighetsägare, polis och näringsliv. Vilka konkreta åtgärder kan vidtas? Hur kan aktörer samarbeta för att återta kontrollen över utsatta områden?

Under de senaste åren har många kommuner haft omfattande problem med en allvarlig gängkriminalitet. Går det att genom situationell brottsprevention och den fysiska utformningen också komma åt grövre brottslighet, som exempelvis gängkriminalitet? Vilka svenska och internationella erfarenheter finns?

Brottsligheten och otryggheten har inneburit att många kommuner och fastighetsägare har tvingats finna nya sätt att minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett sådant sätt är att genomföra trygghetsvandringar med fokus på den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet. Ett annat handlar om att arbeta med konceptet Trygga Trappan i syfte att förebygga och förhindra oönskat häng i trapphus och andra gemensamma utrymmen i flerbostadshus. Tillsammans bjuder nu GotlandsHem och Stiftelsen Tryggare Sverige in till en vandring i kvarteret Vitkålen i Visby. Under vandringen visas en ny och strukturerad modell för trygghetsvandringar, samtidigt som vi får ta del av erfarenheterna från arbetet med Trygga Trappan. Under vandringen bjuds det på dryck.

Säkerhet och otrygghet tillhör våra största samhällsutmaningar. Vill vi inte att den grova organiserade brottslighetens omfattande verksamhet ska fortsätta vara normalbilden i samhället behöver vi arbeta tillsammans för att vända utvecklingen. Hur bemöter vi de utmaningar vi står inför?

Enligt polisen finns ett 60-tal utsatta områden. Ett av dessa områden är Biskopsgården i Göteborg där den centrala platsen utgörs av Vårväderstorget, som sedan en tid är trygghetscertifierat. Vid seminariet diskuteras hur stadsplanering och platsutveckling kan användas som verktyg i det trygghetsskapande arbetet.

Under de senaste åren har brottsligheten kommit att bli ett av de största hoten mot företagen. Trots detta är näringslivet fortfarande en bortglömd aktör i diskussionerna om brott. För att bryta utvecklingen har Järfälla kommun, Polisen, det lokala näringslivet och Stiftelsen Tryggare Sverige arbetat fram en lokal samverkansmodell mot brott. Vid seminariet presenteras några framgångsfaktorer, utmaningar, lärdomar och resultat från de gångna tre årens arbete.

För två år sedan trädde lagstiftningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar i kraft. I syfte att hjälpa kommuner att systematisera, effektivisera och professionalisera det brottsförebyggande arbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med det globala konsultföretaget Salesforce tagit fram en lösning för lägesbild, orsaksanalys, åtgärdsplan och uppföljning. Vid seminariet presenteras systemet FAVORIT som börjar användas av allt fler kommuner.